300 000 nya jobb – 24 förslag för att göra ett bra Sverige bättre

För tio år sedan bildades Alliansen. Vi gick till val på att jobben skulle bli fler, och vi har levererat. Vårt målmedvetna arbete med att bryta utanförskapet och se alla människors förmåga har gett resultat. Sedan 2006 har 300 000 fler människor fått ett jobb att gå till. Sedan 2006 har närmare 200 000 tack vare Alliansens insatser lyfts ur utanförskap och in i gemenskap. Fler finns i dag i arbetskraften. Fler människor står i dag närmare arbetsmarknaden och ett jobb. Det är särskilt positivt att uppemot 150 000 fler kvinnor i dag har ett jobb att gå till. Även i andra grupper växer jobben till. 40 000 fler unga och 90 000 fler äldre jobbar i dag, jämfört med 2006. Bland utrikes födda ligger ökningen i sysselsättning på 200 000 personer. Vi vill göra mer. Vårt mål är att över fem miljoner människor ska ha ett jobb år 2020. Det är jobben som bygger Sverige starkt. Därför behöver arbetet för fler jobb och full sysselsättning fortsätta med oförminskad kraft. Här är 24 konkreta förslag för fler jobb. 1. Vi vill införa matchningsanställning som komplement till sysselsättningsfasen i jobb- och utvecklingsgarantin. 2. Vi vill tillföra Arbetsförmedlingen resurser för att motverka långtidsarbetslöshet och för förstärkt matchning med utökade arbetsgivarkontakter. 3. Vi vill ge yrkesintroduktionsstöd för personer som varit arbetslösa en längre tid, vilket gör att en arbetsgivare får ekonomiskt stöd för att anställa en långtidsarbetslös, dvs införa yrkesintroduktionsanställningar för långtidsarbetslösa. 4. Vi vill ge Samhall möjlighet att erbjuda tillfälliga anställningar för att kunna ge framförallt unga stöd för att bli anställda hos en annan arbetsgivare, utan att försämra anställningstryggheten för dem som nu är anställda i Samhall. 5. Vi vill att fler som bedöms löpa stor risk att bli långtidsarbetslösa ska kunna få programinsatser tidigt hos Arbetsförmedlingen, t.ex. praktik och förstärkt förmedlingsstöd. 6. Vi vill sänka socialavgifterna ytterligare för ungdomar under 23 år ned till 10,21 procent och slopa nedsättningen för personer som fyllt 25 år. På så sätt ökar effektiviteten av nedsättningen. 7. Vi vill höja lärlingsersättningen i syfte att ytterligare öka lärlingsutbildningens attraktionskraft. I de fall lärlingen har en lärlingsanställning ska det prövas om ersättningen ska gå till arbetsgivaren. 8. Vi vill att fler ungdomar ska slutföra sin gymnasieutbildning och vill därför förlänga möjligheten för unga att få den högre bidragsnivån inom studiemedlet. 9. Vi vill att även arbetslösa under 20 år ska kunna erhålla Starta-Eget-bidrag. 10. Vi vill öka och permanenta stödet till dem som arbetar för att främja entreprenörskap i skolan, högskolan och yrkeshögskolan genom Ung Företagsamhet och Drivhuset. På så sätt främjas nyföretagandet bland Sveriges elever och studenter. 11. Vi kommer inte att försämra jobbskatteavdraget. 12. Vi vill mer än halvera den tid det tar att starta ett företag i Sverige. 13. Vi vill sänka kravet på aktiekapital för att sänka trösklarna för att starta aktiebolag. 14. Vi vill skapa en digital tjänst ”en dörr in” för företagens uppgiftslämning och därigenom förenkla företags kontakter med det offentliga och begränsa antalet myndighetskontakter. 15. Vi vill ge Skatteverket i uppdrag att mäta och kartlägga den tid företag ägnar åt skatteadministration och att föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen. 16. Vi vill höja beloppsgränsen för förenklad faktura för att underlätta företagens hantering av mervärdesskatten. 17. Vi vill ställa krav på att alla myndigheter och kommuner sätter en tydlig tidsgräns för handläggningstider. 18. Vi vill att fler livskraftiga företag med betalningssvårigheter ska få möjlighet till en andra chans. Vi vill därför göra en översyn av Lagen om företagsrekonstruktion. 19. Vi vill korta handläggningstiderna för tvistemål. 20. Vi vill effektivisera tvistelösningsmekanismerna genom en översyn av lagen om skiljeförfarande. 21. Vi vill sänka företagens kostnader för sjuklöner genom ett nytt högkostnadsskydd som är särskilt förmånligt för de små och medelstora företagen. 22. Vi vill under nästa mandatperiod lägga en forskningsproposition som ytterligare stärker svensk forskningskvalitet. 23. Vi vill under nästa mandatperiod anta en strategi för Life-Science och fortsätta att öka stödet till svensk forskning på detta område, både genom resurser och genom ett tydligt statligt engagemang. 24. Vi vill analysera behovet av en patentpool i anslutning till Patentverket för att effektivisera utlicensieringen av patent.  

Att lova och att leverera är två helt olika saker

I helgen snubblade jag över Radio P4s granskning av hur S, MP och V har uppfyllt, eller snarare inte uppfyllt, sina vallöften sedan omvalet 2011. Det var ingen rolig läsning. Trots löften om motsatsen är köerna fortfarande långa, kvaliteten ojämn och det finns helt privata vårdgivare. Socialdemokraternas vallöften är vällovliga, men svåra att klara. Det ska erkännas. Därför ska man kanske inte ska vara så hård i sin dom? De har säkerligen försökt. Problemet är att en region inte styrs av floskler och goda ambitioner. Det är fantastiskt enkelt att häva ur sig löften om det ena eller andra. Men för att klara leverera krävs det förberedelser samt förmåga att leda, styra och prioritera. Sist men inte minst krävs också att de reformer man vill genomföra finansieras fullt ut. Eftersom den styrande trojkan i Västra Götalandsregionen, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet inte gjort något av delarna har också resultatet blivit mycket skralt. Av de fyra vallöften lokalradion P4 Skaraborg granskat hade inte ett enda vallöfte uppfyllts. Här finns en länk till radions granskning I vintras genomförde Alliansen en granskning av vilka vallöften som ställts ut i Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets respektive valmanifest och jämförde med vad som faktiskt har genomförts. Det är nedslående läsning. Av 42 löften bedömdes bara tre vara genomförda. I 13 fall bedömde vi att seriösa försök gjorts för att infria löftena i 17 fall var insatserna helt otillräckliga och i hela nio fall hade S-MP-V gjort precis tvärt emot vad som utlovats. Den granskningen finns här Jag ser tyvärr många likheter mellan hur S, MP och V lät i förra regionvalrörelsen och hur de låter på nationell nivå nu. De presenterar det ena storvulna löftet efter det andra utan att bekymra sig över hr det i praktiken ska gå att genomföra. Tar vi dessutom med i beräkningarna att MP och V vill att svenska folket ska arbeta mindre genom arbetstidsförkortning då blir allt väldigt motsägelsefullt. I en osäker värld ska många stora och dyra reformer finansieras genom att vi jobbar mindre? Även om de skulle börja höja skatterna radikalt, vilket i och för sig Socialdemokraterna lovat att inte göra, kommer pengarna inte att räcka. Ekvationen går helt enkelt inte ihop.        

Uppdaterad design

Idag har jag tagit mig tid att titta igenom hemsidan. Rensa ut gammalt och fräscha upp sånt som inte kändes aktuellt.  I den vevan försvann några tidigare inlägg som jag helt enkelt nu har lagt tillbaks. Därmed blev det många inlägg på dagens datum.

Fler skattebetalare ger bättre välfärd

Efter Västra Götalandsregionens budgetdebatt för några veckor sedan har jag fått en hel del kommentarer kring den lilla Powerpointpresentation jag visade.

I korthet kan man säga att jag under en längre tid retat mig på den styrande S-MP-V-ledningens retorik som ofta går ut på att de utmaningar som vården i Västra Götalandsregionen har egentligen inte beror på deras tillkortakommanden utan på alliansregeringen.

Med följande korta presentation visas med all önskvärd tydlighet att den regering som tydligt och konsekvent för en politik för att fler människor ska komma i arbete också får pengar till välfärdens kärna. Detta eftersom fler människor i arbete ger mer skatteintäkter.

För den kommunala och regionala ekonomin räknar man förenklat ut intäktsunderlaget genom att multiplicera det totala antalet arbetade timmar med medellönen. Eftersom båda har ökat markant under alliansregeringens tid vid makten har också regionens skatteintäkter ökat kraftigt. Närmare bestämt med 3,8 miljarder kronor, realt, mellan 2006 och 2015.

Välkommet avtal mellan Värmland och Västra Götaland

Idag har vi fattat ett litet men välkommet beslut i regionstyrelsen, eftersom vi säkerställt möjligheten för invånare i Västra Götaland och Värmland att söka vård över landstings/regiongränsen. Även om det inte rör sig om så många patienter är det en viktig princip. Oavsett om man bor på ena eller andra sidan en administrativ gräns har man rätt att söka vård där det passar individen bäst. Ett litet steg i rätt riktning i väntan på att den nya patientlagen ska träda i kraft.

Vad kan vi lära av valet till Europaparlamentet

Efter att det gått ett tag sedan valnatten och jag haft förmånen att vara på en längre tjänsteresa där jag haft tid att begrunda vill jag dela med mig av några reflektioner.

Viktigast av allt just nu är att inte börja peka finger åt varandra internt och försöka dela ut skuld åt ena eller andra hållet. Det skapar bara onödiga motsättningar och dålig stämning och just nu behöver vi mer än något annat kraftsamla, stötta varandra och jobba ihop som ett riktigt lag för att ha en chans att vinna höstens val. Detta innebär inte att det är locket på utan är helt enkelt en uppmaning att hålla diskussionen konstruktiv. Det som är gjort kan aldrig ändras. Det vi kan använda historien till är att se tillbaks för att lära för framtiden.

Många förstå-sig-påare, både externa och interna, har naturligtvis redan uttalat sig åt ena eller andra hållet. De två ytterligheterna kan beskrivas som att vi gjort rätt och valresultatet måste skyllas på en oförståndig väljarkår eller att allt vi gjort varit fel och att vi måste ändra på såväl värderingar som praktisk politik och retorik för att ha en chans att vinna valet i höst.

Själv tror jag inte på någon sv dessa ytterlighetsförklaringar. Visst har vi gjort ett riktigt dåligt valresultat, och visst ligger vi rejält under i opinionsundersökningarna och visst har vi sett en vänstersväng i valmanskårens värderingar men låt oss undvika att drabbas av panik. Val till Europaparlamentet och opinionsundersökningar är trots allt inte samma sak som val till riksdag, landsting/region och kommun.

Med detta sagt verkar det som att vi i valet till Europaparlamentet låg i otakt med opinionen. Där vi stått för ansvar och stabilitet verkar väljarna ha föredragit politikens ytterkanter, Rock n Roll och spenderbyxor. Där vi stått för öppenhet och samarbete har många människor lyssnat till protektionismens locktoner. Och inte minst där vi stått för en nyanserad och avvägd hållning i miljöfrågorna har en betydande del av valmanskåren föredragit stora ord och symbolåtgärder helt oavsett hur mycket eller lite de skulle gynna världen och drabba Sverige om de genomfördes.

Betyder då detta att vi ska slänga allt vårt tidigare tankegods och strategier över bord? Inte alls. Det vi gjort för Sverige under finanskrisen är unikt. Genom att steg för steg göra det mer lönsamt att arbeta samtidigt som vi målmedvetet byggt nya vägar tillbaks från utanförskap till arbetsgemenskap och samtidigt stärkt företagens konkurrenskraft genom regelförenklingar och sänkt bolagsskatt har vi framgångsrikt lotsat Sverige igenom den värsta lågkonjunkturen sedan 1930-talets depression.

Vi har fört landet till en position som nästan hur man än mäter gjort Sverige starkare. Som enda land i EU-sammarbetet har vi minskat statsskulden. Vi har ökat resurserna till forskning, infrastruktur och rättsväsende. Detta samtidigt som de kommunala ekonomierna som finansiera skola, äldreomsorg, sjukvård och socialtjänst mm aldrig haft mer resurser. Som kronan på verket har vi sänkt skatten ordentligt på arbete. Det finns många skäl till det, men i detta sammanhang lyfter jag fram den positiva inverkan detta haft på den inhemska konsumtionen för att motverka effekterna av den svaga utvecklingen i omvärlden.

Självklart finns mer att göra på många områden, men jämfört med resten av världen står Sverige ut som ett lysande föredöme.

Ekvationen är inte så svår. Om man lyckas skapa rätt förutsättningar så fler människor jobbar och betalar skatt så räcker pengarna längre. Och med 250 000 fler i arbete jämfört med 2006 blir skillnaden markant.

Det mest skrämmande med dagens läge är att denna ekvation är lika kraftfull baklänges. Den som för en politik där färre människor arbetar kommer inte att ha råd med annat än att finansiera ett växande utanförskap. Detta enkla faktum har inga undantag och gäller benhårt, helt oavhängigt av hur retoriken låter.

Vi står alltså inför ett mycket, mycket viktigt vägskäl för Sverige. Att fortsätta utveckla Sverige genom att ta alla möjligheter för att få fler i arbete eller att bryta denna trend och gå mot den politik som leder mot 90-talskrisen eller ännu värre.

I ljuset av detta vore det fullständigt oansvarigt att lämna”walk over” i det detta val egentligen handlar om. Det vill säga om arbete och ansvarstagande ska fortsätta vara Sveriges melodi eller om vi ska ta en rejäl vänstersväng där det enda vi kan se är att våra politiska motståndare är överens om är att mer pengar ska spenderas på allt och att det måste bli mer lönsamt att inte arbeta.

Är jag då blind för det som hände i valet till Europaparlamentet? Inte alls, men den konfliktyta jag beskrivit ovan testades inte i skarpt läge. Val till Europaparlamentet ses av väljarna som mindre viktigt. Sedan har vi en viktig hemläxa att göra. En lärdom från valrörelsen 2006 som delvis gått förlorad längs vägen. Eller kanske snarare begravts under andra budskap.

Det jag tänker på är den moraliska berättelsen om värdet av arbete och hur människor far illa av utanförskap. Hur viktigt det är för människor att känna sig behövda. Vikten av att finnas i ett sammanhang och få bidra, ha arbetskamrater och social samvaro. Att eget arbete ger makt att bestämma över sitt liv.

En annan berättelse vi också måste slipa på handlar om hur vi får jobben att växa fram. Det som var ryggraden i strategin från 2006 var ändå jobbskatteavdraget. Nu för att ta ansvar för Sverige långsiktigt och se till så att vi har marginaler och torrt hö i ladorna vid nästa lågkonjunktur är denna möjlighet ute ur leken. Dessutom kan man nog lugnt lägga till att opinionen inte hoppade jämfota för det femte jobbskatteavdraget.

Vi måste förnya och återerövra berättelsen om vad det är i moderaternas politik som skapar fler jobb. Här behövs raka, enkla och trovärdiga budskap. Idag är det nog ändå så att svaren är lite luddiga och ibland indirekta på temat att sunda statsfinanser skapar stabilitet och förutsättningar för jobbtillväxt eller att Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet vill höja skatterna och att det vore skadligt för jobbtillväxten. Inget av detta är fel, men det är kanske inte en egen berättelse som bär.

Sedna är det självklart så att även om eget arbete är grunden för såväl eget som vårt gemensamma välstånd är arbete inte allt i livet. En röst på moderaterna är också en röst för större frihet för människor att bygga sina livsdrömmar utifrån sina egna förutsättningar. Kvinnor och män ska självklart ha lika förutsättningar. Våra barn ska ha en trygg uppväxt och bra skolor och den som blir gammal och sjuk ska veta att vården och omsorgen i Sverige är att lita på.

S-budget visar på oansvarig hantering

Socialdemokraternas budget för Västra Götalandsregionen visar på sista raden minus 750 Miljoner kronor. Detta trots att Västra Götalandsregionens skatteintäkter ökat med 6450 miljoner kronor netto sedan 2006. De ökade skatteintäkter är till största delen en effekt av alliansregeringens jobblinje som skapat fler skattebetalare genom att fler människor arbetar. Under de senaste åren har regionledningen bestående av (S), (MP) och (V) kraftigt ökat resurserna till kollektivtrafiken och till kulturen medan ökningen till sjukvården legat på ynka 0,6 procent årligen. Det är inte ens i närheten av att täcka de årliga löneökningarna. Nu när det är valår sprider man valfläsk men talar tyst om finansieringen av det underskott på 750 miljoner som man budgeterat för 2015. Socialdemokraterna har nu styrt regionen i 12 år och under de åren har de visat på bristande ledaskap genom att inte åtgärda långa väntetider på akuten, bristande tillgänglighet i barn- och ungdompsykiatrin och bristande arbetsgivaransvar. Hittills har de dock skött ekonomin. Genom att nu mörkar finansieringen av allt de lovar följer de tyvärr en tydlig strategi från Stefan Löfven att inte ge några klara besked inför valet.

Mer pengar till sjukvården när fler människor arbetar och betalar skatt

Igår presenterade Socialdemokraterna vid en pressträff några förslag för sjukvården. Huvudnumret var ökade statsbidrag med två miljarder kronor. Två miljarder låter som en kraftfull satsning, men är det verkligen så? Totalt omsätter svensk hälso- och sjukvård drygt 250 miljarder kronor. Sett ur detta perspektiv blir satsningen inte riktigt lika hisnande. Utan ett tillskott på under 0,8%. Jag tror ingen som håller på med sjukvård tackar nej till nya pengar, men det gäller att sätta saker i rätt proportioner OCH bedöma olika alternativ. Socialdemokraternas föreslagna satsning måste också ställas i relation till vad alliansregeringens arbetslinje har betytt för sjukvården. Vid sidan av att alla som jobbar har fått en månadslön extra att spendera har flera jobb skapats. Idag går mer än 250 000 fler människor till jobbet en vanlig morgon än som var fallet när alliansregeringen tillträdde 2006. Med fler skattebetalare ökar också skatteintäkterna. Framförallt till kommuner och landsting. För den landstingskommunala sektorn ser siffrorna ut som följer. I boksluten för 2006 var skatteintäkterna för den samlade sektorn 155 miljarder 901 miljoner. 2012, som är den senast tillgängliga siffran från SCB, 195 miljarder 660 miljoner. Skillnaden är drygt 39 miljarder. Ställ dessa 39 miljarder vi fått tillgång till tack vare Alliansregeringens arbetslinje mot de två miljarder Socialdemokraterna nu föreslagit och det ser ut såhär. bidragslinje mot arbetslinje II

Viktiga steg mot en samlad portal för vårdinformation i Sverige

På gårdagens styrelsemöte med Inera fattade vi två viktiga beslut. För det första gav vi klartecken att gå vidare med planerna att samla ihop nuvarande insatser för att via säker inloggning visa patienters vårdinformation på nätet. Det är lång väg kvar innan vi är framme, men inriktningen är tydlig. Genom att ta de bästa bitarna från Nationell PatientÖversikt, koordinera insatserna kring Journal på nätet bättre och slutligen integrera samlad läkemedelslista kan vi erbjuda en tjänst där mycket av vårdens information finns samlad och tillgänglig. Genom att erbjuda separata inloggning för invånare och för vårdens medarbetare kan vi erbjuda en tjänst med olika grad av öppenhet. Det är en nyckel för att ta hänsyn till läkarförbundets invändningar utan att för den skull vinna de fördelar som ökad öppenhet ger. Dessutom fattade vi beslut om ett nationellt regelverk som ska gälla för journal på nätet. Visst finns det öppningar för att göra olika i avvägningar utifrån regelverken, men det är ett stort steg i rätt riktning. Dessutom är det en minsta gemensam nämnare och ett konkret dokument att arbeta utifrån. Därför kommer vi också relativt omgående att skicka ut dokumentet på remiss igen för att få in mer konkreta synpunkter.