Är målen för högt satta i Ambulanssjukvården?

Den senaste tidens rapportering om bristerna i Ambulansjukvården i Västra Götalandsregionen är inte rolig läsning, men viktig. Sämst var statistiken i Färgelanda där ambulansen var på plats inom uppsatt mål på 20 minuter i endast 26% av fallen. För den som drabbas är varje minut av väntan lång, så i den bästa av världar borde ambulansen vara på plats bara några minuter efter utarmning när en människa drabbas av tex hjärtinfarkt, stroke eller en allvarlig olycka. Av många olika skäl är detta naturligtvis inte alltid möjligt. Men från den bästa av världar till en målsättning om att ambulansen i 90% av prio ett larmen ska vara på plats inom 20 minuter är steget långt. Min utgångspunkt blir därför inte att måltalet är fel satt, utan att vi måste hitta smartare arbetssätt för att komma på plats och inleda professionell behandling. Jag tror heller inte att det är rätt väg är att placera ut betydligt fler ambulanser. Det är inte sällan så att ambulansernas nyttjandegrad inte är extremt hög på de platser där siffrorna är sämst. Ofta har det att göra med förhållandevis låna avstånd och glest befolkade områden. Det får till följd att det blir långt till nästa ambulans när den ordinarie är ute på uppdrag. Min övertygelse är att vi behöver göra en mix av olika insatser. Exempelvis behövs bättre samverkan med kommunerna framförallt genom avtal med räddningstjänsten där de får ersättning för extra utbildning och utrustning. Vi behöver också påbörja arbetet med att införskaffa ytterligare en ambulanshelikopter som jag tror med fördel skulle kunna placeras mitt i regionen på Malöga flygplats i Trollhättan. Den skulle då nå i stort sett alla delar av regionen inom ca 20 minuter. Vi har också bra erfarenheter av sk "singel responder" bilar. Lilla Edet låg i tidigare mätningar ofta lågt och efter att man testat detta koncept har vi kunnat konstatera betydligt bättre siffror. Troligen finns det också en del att göra när det gäller dirigeringen av befintliga ambulanser. Om ambulansen i Förgelanda är ute på uppdrag behöver någon närliggande ambulans i större utsträckning än idag köra fram och ställa sig halvvägs mellan sin "hemstation" och Färgelanda. Regionens ambulansverksamhet är helt central för att skapa trygghet och god vård på jämlika villkor i hela regionen.

Fördjupad analys av Riksrevisionens rapport om vårdval

Viktigt att granska granskarna Innan jul presenterade Västra Götalandsregionen en analys av Riksrevisionens så omtalade rapport om vårdval i primärvården. Denna rapport har perspektivet att analysera om det som riksrevisionen noterar också gäller för Västra Götalandsregionen. Jag kan konstatera att många av de kritiska slutsatser riksrevisionen har kommunicerat inte stämmer för vårdvalet inom primärvård i Västra Götalandsregionen. Jag rekommenderar varmt läsning av hela rapporten, men här kommer några citat från sammanfattningen: "Befolkningens sammansättning har betydelse för var vårdcentraler väljer att etablera sig, men inte på det vis riksrevisionen beskriver. VG Primärvårds ersättningsmodell stimulerar till etablering i socioekonomiskt tunga områden samt i mer glest befolkade områden. Vårdcentraler som nyetablerat sig i vårdvalsmodellen har en högre socioekonomisk tyngd än vårdcentraler som var verksamma innan vårdvalets införande. Samtliga geografiska områden i Västra Götaland fick nyetableringar vid vårdvalets införande och de flesta geografiska områden har också fått nya etableringar efter vårdvalets införande." "Det finns inget som talar för att vårdcentraler i socioekonomiskt tunga områden har en sämre läkarbemanning än vårdcentraler i socioekonomiskt lättare områden. Det finns inte heller något som talar för att privata vårdcentraler väljer att etablera sig i socioekonomiskt lätta områden, snarare tvärt om. I Västra Götaland har privata vårdcentraler i genomsnitt ett högre relativt CNI än offentliga, och en bättre läkarbemanning per listad." "Riksrevisionen syns ha dragit slutsatser om vårdutnyttjandet utifrån hypotesen att en individs sjuklighet och behov av vård är konstant över tid. Västra Götalandsregionens granskning visar att detta antagande inte är korrekt. De effekter som riksrevisionen påtalar om undanträngningseffekter efter införandet av vårdval kan inte ses i Västra Götalandsregionen. Antalet läkarbesök i primärvård stiger för de personer som är svårast sjuka och antalet läkarbesök i primärvård för de med minst sjuklighet minskar. Vårdvalsmodellen ligger därmed i linje med medicinsk prioritering och resurser fördelas utifrån medicinska behov." "Primärvårdens andel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna i Västra Götaland har minskat sedan vårdvalets införande. Införande av vårdval har inte bidragit till kostnadsökning inom primärvårdsområdet." Någon behöver uppenbarligen granska granskarna

Debatt om valfrihet och mångfald i vård och omsorg

Riksrevisionens rapport  Primärvårdens styrning - Efter behov eller efterfrågan har skapat mycket debatt. Sveriges olika vänsterpartier har inte varit sena med att hoppa på tåget och, utan att läsa vad rapporten verkligen säger tycks det, basunerat ut att valfrihetens och mångfaldens tid nu måste vara förbi. Och att makten över vården måste gå tillbaks från patienter och personal till politiker och byråkrater. Efter att ha studerat rapporten skrev jag och 14 andra moderata landstings- och regionföreträdare ett svar som publicerades på DN-debatt. Helt kort argumenterar vi för att riksrevisionens analyser är långt ifrån heltäckande. Inte minst på den punkt som fått mest uppmärksamhet. Det vill säga tesen att den ökade tillgängligheten i primärvården skett på bekostnad av att vården blivit sämre för sjuka. Detta är en viktig diskussion och förtjänar ett bättre öde än att, av riksrevisionen av alla organisationer, utsättas för analyser som tycks utgå ifrån att man vill driva en viss tes snarare än att ge en heltäckande bild. På detta tema publicerades också en intressant artikel av Anders Anell och Clas Rehnberg i Dagensmedicin. Flera intressanta artiklar har också publicerats på SvD brännpunkt  och GP-debatt.

Idag presenterar den grönblå majoriteten i västra Götaland budget

Idag presenterades den grönblå kompletteringsbudgeten för 2015. Det är en nystart för Västra Götalandsregionen. Vi vill ge medborgarna vård av god kvalité och medarbetarna arbetsro, därför tillförs sjukvården betydande resurser. Det blir också satsningar för att förbättra kollektivtrafiken, regionens miljöarbete samt det fria kulturlivet.   Vi har under en längre tid sett att sjukvården varit hårt pressad av kortsiktiga krav på besparingar. Vår övertygelse är att detta arbetssätt har nått vägs ände. För att kunna möta de stora utmaningar vi har såväl idag som inför framtiden måste vårdens chefer och medarbetare ges utrymme att jobba långsiktigt med att ständigt förbättra vården. För att täcka de underskott vi ser att sjukhusen har, antingen budgetmässigt eller i tillgänglighet tillför vi 750 Mkr.   Utöver detta gör vi ett antal strategiska satsningar inom sjukvårdens område.
  • För att åtgärda de utmaningar vi ser i hela akutvårdskedjan (från förebyggande arbete till överföring av patient till eget eller särskilt boende) avsätter vi 100Mkr 2015 och växlar upp med ytterligare 50 Mkr 2016 och 17.
  • HSS tillförs 150 Mkr för att finansiera ordnat införande av nya metoder och läkemedel
  • För att motverka den växande psykiska ohälsan avsätts 50 Mkr per år för att uppgå till 200 Mkr i utökad budgetram vid mandatperiodens slut.
  Vi gör också stora satsningar inom regionens andra ansvarsområden.
  • Kulturnämnden tillförs 10 Mkr för att satsa på framförallt barn och ungdomskultur samt det fria kulturlivet.
  • Miljönämnden tillförs 15 Mkr för att ännu mer aktivt arbeta med regionens interna miljöarbete.
  • Kollektivtrafiknämnden tillförs 25 Mkr för att införa en ungdomsrabatt.
  För att klara regionens såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga åtaganden –till exempel att ge sjukhusen fast mark under fötterna–  föreslås som tidigare presenterats en höjning av regionskatten med 35 öre per intjänad hundralapp   Budgetförslag 2015

Två miljarder blev minus 3 miljoner -snällt räknat

Nu var det länge sedan jag skrev här senast, men det har varit mycket annat som tagit upp min tid och uppmärksamhet.   När förslaget till statsbudget nu revideras kan jag inte hålla mig utan det måste bli en liten kommentar. S har under hela valrörelsen basunerat ut att de ska göra stora satsningar på sjukvården. 2 miljarder var den siffra de oftast återkom till.   Det låter ju som ganska mycket pengar, men ställt i relation till att bara Västra Göralandsregionen omsätter 50 miljarder och skall dela på dessa två med de övriga 21 landstingen är det från början faktiskt inte så mycket som det låter som.   Jag har alltid varit fundersam över ursprungssiffran på 2 miljarder. Vad är det den egentligen står för. Idag kom svaret.   De två miljarderna har krymt till en miljard. Eller närmare bestämt 997 miljoner. Samtidigt tar man bort alliansens tillgänglighetsmiljard som betalas ut för att belöna de som lyckas hålla god tillgänglighet och korta köer.   Det blir en nettosatsning på -3 Mkr. Viket väl knappast ens går att beteckna som en tummetott. Det finns mycket mer att analysera. Till exempel hur mycket de höjda arbetsgivaravgifterna för unga och äldre kommer att kosta sjukvården. Men för tillfället nöjer jag mig med att konstatera att 2 miljarder blev -3 miljoner när Socialdemokraternas vallöfte till vården gick från retorik till verklighet.

Att lova och att leverera är två helt olika saker

I helgen snubblade jag över Radio P4s granskning av hur S, MP och V har uppfyllt, eller snarare inte uppfyllt, sina vallöften sedan omvalet 2011. Det var ingen rolig läsning. Trots löften om motsatsen är köerna fortfarande långa, kvaliteten ojämn och det finns helt privata vårdgivare. Socialdemokraternas vallöften är vällovliga, men svåra att klara. Det ska erkännas. Därför ska man kanske inte ska vara så hård i sin dom? De har säkerligen försökt. Problemet är att en region inte styrs av floskler och goda ambitioner. Det är fantastiskt enkelt att häva ur sig löften om det ena eller andra. Men för att klara leverera krävs det förberedelser samt förmåga att leda, styra och prioritera. Sist men inte minst krävs också att de reformer man vill genomföra finansieras fullt ut. Eftersom den styrande trojkan i Västra Götalandsregionen, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet inte gjort något av delarna har också resultatet blivit mycket skralt. Av de fyra vallöften lokalradion P4 Skaraborg granskat hade inte ett enda vallöfte uppfyllts. Här finns en länk till radions granskning I vintras genomförde Alliansen en granskning av vilka vallöften som ställts ut i Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets respektive valmanifest och jämförde med vad som faktiskt har genomförts. Det är nedslående läsning. Av 42 löften bedömdes bara tre vara genomförda. I 13 fall bedömde vi att seriösa försök gjorts för att infria löftena i 17 fall var insatserna helt otillräckliga och i hela nio fall hade S-MP-V gjort precis tvärt emot vad som utlovats. Den granskningen finns här Jag ser tyvärr många likheter mellan hur S, MP och V lät i förra regionvalrörelsen och hur de låter på nationell nivå nu. De presenterar det ena storvulna löftet efter det andra utan att bekymra sig över hr det i praktiken ska gå att genomföra. Tar vi dessutom med i beräkningarna att MP och V vill att svenska folket ska arbeta mindre genom arbetstidsförkortning då blir allt väldigt motsägelsefullt. I en osäker värld ska många stora och dyra reformer finansieras genom att vi jobbar mindre? Även om de skulle börja höja skatterna radikalt, vilket i och för sig Socialdemokraterna lovat att inte göra, kommer pengarna inte att räcka. Ekvationen går helt enkelt inte ihop.        

Uppdaterad design

Idag har jag tagit mig tid att titta igenom hemsidan. Rensa ut gammalt och fräscha upp sånt som inte kändes aktuellt.  I den vevan försvann några tidigare inlägg som jag helt enkelt nu har lagt tillbaks. Därmed blev det många inlägg på dagens datum.

Fler skattebetalare ger bättre välfärd

Efter Västra Götalandsregionens budgetdebatt för några veckor sedan har jag fått en hel del kommentarer kring den lilla Powerpointpresentation jag visade.

I korthet kan man säga att jag under en längre tid retat mig på den styrande S-MP-V-ledningens retorik som ofta går ut på att de utmaningar som vården i Västra Götalandsregionen har egentligen inte beror på deras tillkortakommanden utan på alliansregeringen.

Med följande korta presentation visas med all önskvärd tydlighet att den regering som tydligt och konsekvent för en politik för att fler människor ska komma i arbete också får pengar till välfärdens kärna. Detta eftersom fler människor i arbete ger mer skatteintäkter.

För den kommunala och regionala ekonomin räknar man förenklat ut intäktsunderlaget genom att multiplicera det totala antalet arbetade timmar med medellönen. Eftersom båda har ökat markant under alliansregeringens tid vid makten har också regionens skatteintäkter ökat kraftigt. Närmare bestämt med 3,8 miljarder kronor, realt, mellan 2006 och 2015.

Välkommet avtal mellan Värmland och Västra Götaland

Idag har vi fattat ett litet men välkommet beslut i regionstyrelsen, eftersom vi säkerställt möjligheten för invånare i Västra Götaland och Värmland att söka vård över landstings/regiongränsen. Även om det inte rör sig om så många patienter är det en viktig princip. Oavsett om man bor på ena eller andra sidan en administrativ gräns har man rätt att söka vård där det passar individen bäst. Ett litet steg i rätt riktning i väntan på att den nya patientlagen ska träda i kraft.