Två miljarder blev minus 3 miljoner -snällt räknat

Nu var det länge sedan jag skrev här senast, men det har varit mycket annat som tagit upp min tid och uppmärksamhet.   När förslaget till statsbudget nu revideras kan jag inte hålla mig utan det måste bli en liten kommentar. S har under hela valrörelsen basunerat ut att de ska göra stora satsningar på sjukvården. 2 miljarder var den siffra de oftast återkom till.   Det låter ju som ganska mycket pengar, men ställt i relation till att bara Västra Göralandsregionen omsätter 50 miljarder och skall dela på dessa två med de övriga 21 landstingen är det från början faktiskt inte så mycket som det låter som.   Jag har alltid varit fundersam över ursprungssiffran på 2 miljarder. Vad är det den egentligen står för. Idag kom svaret.   De två miljarderna har krymt till en miljard. Eller närmare bestämt 997 miljoner. Samtidigt tar man bort alliansens tillgänglighetsmiljard som betalas ut för att belöna de som lyckas hålla god tillgänglighet och korta köer.   Det blir en nettosatsning på -3 Mkr. Viket väl knappast ens går att beteckna som en tummetott. Det finns mycket mer att analysera. Till exempel hur mycket de höjda arbetsgivaravgifterna för unga och äldre kommer att kosta sjukvården. Men för tillfället nöjer jag mig med att konstatera att 2 miljarder blev -3 miljoner när Socialdemokraternas vallöfte till vården gick från retorik till verklighet.

Att lova och att leverera är två helt olika saker

I helgen snubblade jag över Radio P4s granskning av hur S, MP och V har uppfyllt, eller snarare inte uppfyllt, sina vallöften sedan omvalet 2011. Det var ingen rolig läsning. Trots löften om motsatsen är köerna fortfarande långa, kvaliteten ojämn och det finns helt privata vårdgivare. Socialdemokraternas vallöften är vällovliga, men svåra att klara. Det ska erkännas. Därför ska man kanske inte ska vara så hård i sin dom? De har säkerligen försökt. Problemet är att en region inte styrs av floskler och goda ambitioner. Det är fantastiskt enkelt att häva ur sig löften om det ena eller andra. Men för att klara leverera krävs det förberedelser samt förmåga att leda, styra och prioritera. Sist men inte minst krävs också att de reformer man vill genomföra finansieras fullt ut. Eftersom den styrande trojkan i Västra Götalandsregionen, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet inte gjort något av delarna har också resultatet blivit mycket skralt. Av de fyra vallöften lokalradion P4 Skaraborg granskat hade inte ett enda vallöfte uppfyllts. Här finns en länk till radions granskning I vintras genomförde Alliansen en granskning av vilka vallöften som ställts ut i Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets respektive valmanifest och jämförde med vad som faktiskt har genomförts. Det är nedslående läsning. Av 42 löften bedömdes bara tre vara genomförda. I 13 fall bedömde vi att seriösa försök gjorts för att infria löftena i 17 fall var insatserna helt otillräckliga och i hela nio fall hade S-MP-V gjort precis tvärt emot vad som utlovats. Den granskningen finns här Jag ser tyvärr många likheter mellan hur S, MP och V lät i förra regionvalrörelsen och hur de låter på nationell nivå nu. De presenterar det ena storvulna löftet efter det andra utan att bekymra sig över hr det i praktiken ska gå att genomföra. Tar vi dessutom med i beräkningarna att MP och V vill att svenska folket ska arbeta mindre genom arbetstidsförkortning då blir allt väldigt motsägelsefullt. I en osäker värld ska många stora och dyra reformer finansieras genom att vi jobbar mindre? Även om de skulle börja höja skatterna radikalt, vilket i och för sig Socialdemokraterna lovat att inte göra, kommer pengarna inte att räcka. Ekvationen går helt enkelt inte ihop.        

Uppdaterad design

Idag har jag tagit mig tid att titta igenom hemsidan. Rensa ut gammalt och fräscha upp sånt som inte kändes aktuellt.  I den vevan försvann några tidigare inlägg som jag helt enkelt nu har lagt tillbaks. Därmed blev det många inlägg på dagens datum.

Debattartikel: Ny ambulanshelikopter ger bättre akutvård

På Moderaternas initiativ infördes ambulanshelikoptern i Västra Götalandsregionen för drygt tio år sedan. Helikoptern har räddat många liv och är en värdefull resurs för sjuka och skadade, inte minst längs Bohuskusten. Framförallt under sommarhalvåret används helikoptern till bristningsgränsen. Därför föreslog Moderaterna för drygt två år sedan att regionen skulle utöka sin helikopterkapacitet, antingen genom att skaffa ytterligare en helikopter eller genom samverkan med exempelvis Värmlands läns landsting. Inför omvalet 2011 påstod sig Socialdemokraterna dela den moderata uppfattningen. Västra Götalandsregionens styrande minoritet med Socialdemokraterna i spetsen har dock inte gjort några ansatser för att uppfylla sitt vallöfte. Det är beklagligt, särskilt när sjukvårdens möjlighet att snabbt komma ut och ta hand om en patient som akut blivit sjuk eller allvarligt skadad, är en viktig förtroendeaspekt och trygghetsfaktor. Rollen som helikoptern erbjuder inom ambulanssjukvården är unik då en helikopter snabbt både kan ta med läkarkompetens ut till olycksplatser i hela regionen men också ta med akut sjuka människor in till rätt akutmottagning. Den befintliga helikoptern i Västra Götalandsregionen är bemannad av både läkare och sjuksköterska. Det är därför tänkbart att en framtida andra helikopter inte behöver vara bemannad likadant, om den samverkar på rätt sätt med den övriga ambulanssjukvården. Helikopterverksamheten är kostsam och därför är samarbete med andra landsting önskvärd. Regionens helikopterverksamhet ska klara uppdrag i hela regionen men behovet av ytterligare kapacitet blir särskilt tydligt under sommartid och där avstånden är långa. Från moderat håll kommer vi därför fortsätta att driva på för ytterligare en helikopter. Mycket talar dessvärre för att Socialdemokraterna inte kommer att hålla vad de lovat. Martin Andreasson (M) Regionråd i opposition, Dals-Ed Henrik Sundström (M) Kommunstyrelsens ordförande, Uddevalla Mikael Staxäng (M) Ersättare i regionfullmäktige, Uddevalla Publicerad i Bohusläningen den 23 april 2013

Vänstern i kampanj mot sin egen politik

Debattartikel publicerad i GT 2011-11-05 Vänsterpartiet i Göteborg driver en kampanj på såväl internet genom namninsamlingar som genom flygbladsutdelning på gator och torg i Göteborg mot att lägga ner geriatriska vårdplatser på Sahlgrenska universitetssjukhuset. I sak har deras kampanj i mångt och mycket rätt, det är högst olyckligt när besparingskrav tvingar Sahlgrenska universitetssjukhuset att lägga ner geriatriska vårdplatser. Detta samtidigt som det de kommande tio åren kommer det att behövas cirka 100 nya vårdplatser, utöver de redan befintliga, enligt regionens egen vårdplatsutredning. Därför har bland annat Moderaterna föreslagit mer pengar till sjukvården i Göteborgsområdet än de rödgröna och också finansierat satsningar på akutsjukvården i regionen på totalt 130 miljoner kronor. Vad Vänsterpartiet glömmer att berätta är sin egen roll i hur besparingskraven blivit så här stora. Sedan valet i höstas sitter nämligen Väns­terpartiet vid makten i Västra Götalandsregionen tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, och har alltså varit med och skrivit det budgetförslag som nu leder till att stora nedskärningar kommer att tvingas fram inom sjukvården. När Vänsterpartiet protesterar mot att geriatriska vårdplatser läggs ner, går de med andra ord i opposition mot sin egen politik. Men inte nog med det, i sin kampanj påstår Vänsterpartiet att man förespråkade en skattehöjning för att ge mer pengar till sjukvården men det har "röstats ner av de andra partierna i regionfullmäktige". Det är ren osanning - Vänsterpartiet yrkade inte på någon skattehöjning när regionfullmäktige tog budgeten för vare sig 2011 eller 2012. Som politiker menar vi att det är viktigt att vara öppen och ärlig med vad olika politiska förslag leder till. Inget parti, inte heller Moderaterna, har avsatt tillräckliga resurser för att helt överbrygga det "gap" som just nu finns mellan vad sjukvården anser sig behöva för 2012 och vad som finns avsatt i budget. Vad Vänsterpartiet gör är dock allt annat än öppet och ärligt. Snarare visar det på en cynism där man tror att man genom politiska kampanjer kan vinna billiga poäng i frågor där man egentligen borde ställas till svars av väljarna. Martin Andreasson Oppositionsråd (M) i Västra Götalandsregionen.

De offentligt ägda vårdcentralerna måste få rätt förutsättningar

Idag behandlade regionstyrelsen ett ärende om hur den politiska ledningen ska utövas över de offentligt ägda vårdcentralerna i Västra Götaland. För mig är det viktigt att skapa konkurrensneutralitet så att alla vårdcentraler kan tävla om att erbjuda patienterna god vård på likartade villkor. Eftersom de lagar som reglerar offentlig sektor respektive privata företag inte alltid ger helt lika förutsättningar är det inte möjligt att nå ända fram, men det är ingen ursäkt för att inte göra allt som är möjligt att göra. Den politiska ledningen i regionen är på rätt väg när de beslutat sig för att avskaffa de fem olika utförarstyrelserna. Det är en välkommen minskning av regionens politiska organisation. När det sedan kom till att rigga den nya ordning som bl a VGPV-reformen gjort nödvändig verkar de trampa fel. Det är i och för sig inte helt lätt att veta eftersom de sin vana trogen –får man väl snart säga– är ytterst otydlig i vad det är de föreslår. Det verkar dock som att de inte ämnar renodla styrningen av regionens egna vårdcentraler. Utan att de stoppar in det vi lite vanvördigt kallar övrig primärvård– det vill säga den primärvård som inte omfattas av grundåtagandet i VGPV– tillsammans med de konkurrensutsatta vårdcentralerna. Det är olämpligt för de viktiga verksamheter som ligger utanför VGPV. Men det är också olämpligt eftersom regionens vårdcentraler då kan anklagas för att dra nytta av verksamheter de annars inte haft lika enkel och smidig tillgång till. Bäst torde det vara att ge övrig primärvård en egen styrelse samt låta regionens egna vårdcentraler gå över i ett bolag. På så sätt blir det klara gränsdragningar och det blir inte längre möjligt att anklaga regionen för att föra in pengar till sina egna vårdcentraler ”bakvägen”. Om sedan varje vårdcentral bör vara ett eget dotterbolag eller om det finns smidigare sätt att uppnå ökad självständighet för varje enhet låter jag i dagsläget vara osagt.

Klara besked från sjukvårdspartiet: vill öka antalet politiker med ca 160

Tisdagens regionfullmäktigedebatt blev en långdragen tillställning med många intressanta och klargörande debatter. När förslaget om nya styrelser för lokalsjukhusen i Fyrbodal samt Skene debatterades klargjorde Sjukvårdspartiet något mycket intressant. Tidigare har jag alltid uppfattat dem som starka förespråkare för att minska antalet politiker i regionen. I detta sammanhang visade de sig dock ha helt andra ambitioner. De sa klart och tydligt att de ville ha politiska styrelser för alla Västra Götalandregionens sjutton sjukhusbyggnader. Det skulle innebära en ökning av antalet utförarstyrelser från 6 till 17, alltså 11 nya styrelser. I regionmått mätt ska vi vara glada om styrelserna blir så pass ”små” 9 ordinarie ledamöter och nio ersättare. Totalt skulle det innebära nio gånger arton, 162 nya politiska uppdrag. Hur sjukvårdspartiet vill finansiera dessa nya styrelser och politiker framgår inte. De verkar heller inte vara så intresserade av vilket innehåll lokalsjukhusen har så länge politiker sitter i toppen. Detta är en tråkig utveckling för ett parti som säger sig värna sjukvården. Inom Moderaterna har vi länge pläderat för att lokalsjukhusen ska få ett långsiktigt medicinskt innehåll samt eget ansvar för t ex ekonomi och personal. Kort sagt att de ska få bli självständiga sjukhus. Jag har trott att detta har varit också sjukvårdspartiets linje, men oj vad jag bedragit mig. Idag blev det som sagt var tydligt att en utökning av den politiska organisationen står högre på dagordningen än vilket innehåll våra lokalsjukhus ska ha. I och för sig bra att veta inför framtiden, men samtidigt lite tragiskt.

Fler politiker är inte vad lokalsjukhusen behöver

Under en lång rad av år har socialdemokraterna strävat efter centraliseringar och sammanslagningar av sjukhusen. Nu ska man plötsligt ge något som sjukvårdspartiet kan hävda är en eftergift för de små sjukhusen i regionen. Förslaget går ut på att inrätta politiska styrelser för närsjukhusen i Norra Bohuslän/ Dalsland respektive Skene. Jag kan bara konstatera att S, V och MP har man hoppat i helt galen tunna när de valt att sätta sig i knät på sjukvårdspartiet. Istället för att börja med att bestämma vilken typ av vård som med fördel kan ges på respektive lokalsjukhus har man, på klassiskt socialdemokratiskt sätt, beslutat sig  för att utöka den politiska organisationen. Något som riskerar att dra resurser från vården till administration och byråkrati. Det är inte fler politiska styrelser och nämnder som kan utveckla de mindre sjukhusen och närsjukvården. Lokalsjukhusen behöver tydliga uppdrag och väl definierat vårdinnehåll. När innehållet väl är bestämt är det mycket viktigt att sjukhusen blir fristående enheter med självständig ekonomi för att inte riskera att "ätas upp" av de stora sjukhusen. Det medicinska samarbetet med andra sjukhus får däremot inte påverkas negativt. Nyligen har hälso- och sjukvårdsutskottet i enighet beslutat om projektet Framtidens sjukvård. Huvuduppdraget i detta projekt är att ta fram förslag hur man i framtiden ska stärka närsjukvården. Det ska också komma fram förslag om lokalsjukhusens roll och organisation samt hur man säkrar tillgången till vårdplatser m.m. Istället för att invänta förslag om Framtidens sjukvård försöker de rödgröna nu vinna röster på att öka antalet politiker. Jag både hoppas och tror att väljarna genomskådar att detta inte är annat än ganska illasmakande valfläsk.