Debatt om valfrihet och mångfald i vård och omsorg

Riksrevisionens rapport  Primärvårdens styrning - Efter behov eller efterfrågan har skapat mycket debatt. Sveriges olika vänsterpartier har inte varit sena med att hoppa på tåget och, utan att läsa vad rapporten verkligen säger tycks det, basunerat ut att valfrihetens och mångfaldens tid nu måste vara förbi. Och att makten över vården måste gå tillbaks från patienter och personal till politiker och byråkrater. Efter att ha studerat rapporten skrev jag och 14 andra moderata landstings- och regionföreträdare ett svar som publicerades på DN-debatt. Helt kort argumenterar vi för att riksrevisionens analyser är långt ifrån heltäckande. Inte minst på den punkt som fått mest uppmärksamhet. Det vill säga tesen att den ökade tillgängligheten i primärvården skett på bekostnad av att vården blivit sämre för sjuka. Detta är en viktig diskussion och förtjänar ett bättre öde än att, av riksrevisionen av alla organisationer, utsättas för analyser som tycks utgå ifrån att man vill driva en viss tes snarare än att ge en heltäckande bild. På detta tema publicerades också en intressant artikel av Anders Anell och Clas Rehnberg i Dagensmedicin. Flera intressanta artiklar har också publicerats på SvD brännpunkt  och GP-debatt.

Två miljarder blev minus 3 miljoner -snällt räknat

Nu var det länge sedan jag skrev här senast, men det har varit mycket annat som tagit upp min tid och uppmärksamhet.   När förslaget till statsbudget nu revideras kan jag inte hålla mig utan det måste bli en liten kommentar. S har under hela valrörelsen basunerat ut att de ska göra stora satsningar på sjukvården. 2 miljarder var den siffra de oftast återkom till.   Det låter ju som ganska mycket pengar, men ställt i relation till att bara Västra Göralandsregionen omsätter 50 miljarder och skall dela på dessa två med de övriga 21 landstingen är det från början faktiskt inte så mycket som det låter som.   Jag har alltid varit fundersam över ursprungssiffran på 2 miljarder. Vad är det den egentligen står för. Idag kom svaret.   De två miljarderna har krymt till en miljard. Eller närmare bestämt 997 miljoner. Samtidigt tar man bort alliansens tillgänglighetsmiljard som betalas ut för att belöna de som lyckas hålla god tillgänglighet och korta köer.   Det blir en nettosatsning på -3 Mkr. Viket väl knappast ens går att beteckna som en tummetott. Det finns mycket mer att analysera. Till exempel hur mycket de höjda arbetsgivaravgifterna för unga och äldre kommer att kosta sjukvården. Men för tillfället nöjer jag mig med att konstatera att 2 miljarder blev -3 miljoner när Socialdemokraternas vallöfte till vården gick från retorik till verklighet.

Fler skattebetalare ger bättre välfärd

Efter Västra Götalandsregionens budgetdebatt för några veckor sedan har jag fått en hel del kommentarer kring den lilla Powerpointpresentation jag visade.

I korthet kan man säga att jag under en längre tid retat mig på den styrande S-MP-V-ledningens retorik som ofta går ut på att de utmaningar som vården i Västra Götalandsregionen har egentligen inte beror på deras tillkortakommanden utan på alliansregeringen.

Med följande korta presentation visas med all önskvärd tydlighet att den regering som tydligt och konsekvent för en politik för att fler människor ska komma i arbete också får pengar till välfärdens kärna. Detta eftersom fler människor i arbete ger mer skatteintäkter.

För den kommunala och regionala ekonomin räknar man förenklat ut intäktsunderlaget genom att multiplicera det totala antalet arbetade timmar med medellönen. Eftersom båda har ökat markant under alliansregeringens tid vid makten har också regionens skatteintäkter ökat kraftigt. Närmare bestämt med 3,8 miljarder kronor, realt, mellan 2006 och 2015.

Välkommet avtal mellan Värmland och Västra Götaland

Idag har vi fattat ett litet men välkommet beslut i regionstyrelsen, eftersom vi säkerställt möjligheten för invånare i Västra Götaland och Värmland att söka vård över landstings/regiongränsen. Även om det inte rör sig om så många patienter är det en viktig princip. Oavsett om man bor på ena eller andra sidan en administrativ gräns har man rätt att söka vård där det passar individen bäst. Ett litet steg i rätt riktning i väntan på att den nya patientlagen ska träda i kraft.

Debattartikel: Ny ambulanshelikopter ger bättre akutvård

På Moderaternas initiativ infördes ambulanshelikoptern i Västra Götalandsregionen för drygt tio år sedan. Helikoptern har räddat många liv och är en värdefull resurs för sjuka och skadade, inte minst längs Bohuskusten. Framförallt under sommarhalvåret används helikoptern till bristningsgränsen. Därför föreslog Moderaterna för drygt två år sedan att regionen skulle utöka sin helikopterkapacitet, antingen genom att skaffa ytterligare en helikopter eller genom samverkan med exempelvis Värmlands läns landsting. Inför omvalet 2011 påstod sig Socialdemokraterna dela den moderata uppfattningen. Västra Götalandsregionens styrande minoritet med Socialdemokraterna i spetsen har dock inte gjort några ansatser för att uppfylla sitt vallöfte. Det är beklagligt, särskilt när sjukvårdens möjlighet att snabbt komma ut och ta hand om en patient som akut blivit sjuk eller allvarligt skadad, är en viktig förtroendeaspekt och trygghetsfaktor. Rollen som helikoptern erbjuder inom ambulanssjukvården är unik då en helikopter snabbt både kan ta med läkarkompetens ut till olycksplatser i hela regionen men också ta med akut sjuka människor in till rätt akutmottagning. Den befintliga helikoptern i Västra Götalandsregionen är bemannad av både läkare och sjuksköterska. Det är därför tänkbart att en framtida andra helikopter inte behöver vara bemannad likadant, om den samverkar på rätt sätt med den övriga ambulanssjukvården. Helikopterverksamheten är kostsam och därför är samarbete med andra landsting önskvärd. Regionens helikopterverksamhet ska klara uppdrag i hela regionen men behovet av ytterligare kapacitet blir särskilt tydligt under sommartid och där avstånden är långa. Från moderat håll kommer vi därför fortsätta att driva på för ytterligare en helikopter. Mycket talar dessvärre för att Socialdemokraterna inte kommer att hålla vad de lovat. Martin Andreasson (M) Regionråd i opposition, Dals-Ed Henrik Sundström (M) Kommunstyrelsens ordförande, Uddevalla Mikael Staxäng (M) Ersättare i regionfullmäktige, Uddevalla Publicerad i Bohusläningen den 23 april 2013

Moderat regionråd vill generationsväxla alla vårdinformationssystem

Vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 oktober motionerar regionrådet Martin Andreasson (M) om att Västra Götalandsregionen ska genomföra ett generationsskifte i alla vårdinformationssystem. Det är ett omfattande arbete som kommer att ta stora resurser i anspråk men generationsväxlingen är absolut nödvändig för patienter och personal, menar Andreasson. - Det är hög tid att visa ledarskap och peka ut riktningen för IT-utvecklingen. Situationen inom vårdens IS/IT-miljö är inte hållbar i längden. För så väl patienter som personal måste vi ta ett rejält omtag, annars kommer vi inte kunna möta varken dagens eller morgondagens förväntningar, säger Martin Andreasson, som är moderat regionråd och ledamot i regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott. Läs motionen här.

Vänstern i kampanj mot sin egen politik

Debattartikel publicerad i GT 2011-11-05 Vänsterpartiet i Göteborg driver en kampanj på såväl internet genom namninsamlingar som genom flygbladsutdelning på gator och torg i Göteborg mot att lägga ner geriatriska vårdplatser på Sahlgrenska universitetssjukhuset. I sak har deras kampanj i mångt och mycket rätt, det är högst olyckligt när besparingskrav tvingar Sahlgrenska universitetssjukhuset att lägga ner geriatriska vårdplatser. Detta samtidigt som det de kommande tio åren kommer det att behövas cirka 100 nya vårdplatser, utöver de redan befintliga, enligt regionens egen vårdplatsutredning. Därför har bland annat Moderaterna föreslagit mer pengar till sjukvården i Göteborgsområdet än de rödgröna och också finansierat satsningar på akutsjukvården i regionen på totalt 130 miljoner kronor. Vad Vänsterpartiet glömmer att berätta är sin egen roll i hur besparingskraven blivit så här stora. Sedan valet i höstas sitter nämligen Väns­terpartiet vid makten i Västra Götalandsregionen tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, och har alltså varit med och skrivit det budgetförslag som nu leder till att stora nedskärningar kommer att tvingas fram inom sjukvården. När Vänsterpartiet protesterar mot att geriatriska vårdplatser läggs ner, går de med andra ord i opposition mot sin egen politik. Men inte nog med det, i sin kampanj påstår Vänsterpartiet att man förespråkade en skattehöjning för att ge mer pengar till sjukvården men det har "röstats ner av de andra partierna i regionfullmäktige". Det är ren osanning - Vänsterpartiet yrkade inte på någon skattehöjning när regionfullmäktige tog budgeten för vare sig 2011 eller 2012. Som politiker menar vi att det är viktigt att vara öppen och ärlig med vad olika politiska förslag leder till. Inget parti, inte heller Moderaterna, har avsatt tillräckliga resurser för att helt överbrygga det "gap" som just nu finns mellan vad sjukvården anser sig behöva för 2012 och vad som finns avsatt i budget. Vad Vänsterpartiet gör är dock allt annat än öppet och ärligt. Snarare visar det på en cynism där man tror att man genom politiska kampanjer kan vinna billiga poäng i frågor där man egentligen borde ställas till svars av väljarna. Martin Andreasson Oppositionsråd (M) i Västra Götalandsregionen.

De offentligt ägda vårdcentralerna måste få rätt förutsättningar

Idag behandlade regionstyrelsen ett ärende om hur den politiska ledningen ska utövas över de offentligt ägda vårdcentralerna i Västra Götaland. För mig är det viktigt att skapa konkurrensneutralitet så att alla vårdcentraler kan tävla om att erbjuda patienterna god vård på likartade villkor. Eftersom de lagar som reglerar offentlig sektor respektive privata företag inte alltid ger helt lika förutsättningar är det inte möjligt att nå ända fram, men det är ingen ursäkt för att inte göra allt som är möjligt att göra. Den politiska ledningen i regionen är på rätt väg när de beslutat sig för att avskaffa de fem olika utförarstyrelserna. Det är en välkommen minskning av regionens politiska organisation. När det sedan kom till att rigga den nya ordning som bl a VGPV-reformen gjort nödvändig verkar de trampa fel. Det är i och för sig inte helt lätt att veta eftersom de sin vana trogen –får man väl snart säga– är ytterst otydlig i vad det är de föreslår. Det verkar dock som att de inte ämnar renodla styrningen av regionens egna vårdcentraler. Utan att de stoppar in det vi lite vanvördigt kallar övrig primärvård– det vill säga den primärvård som inte omfattas av grundåtagandet i VGPV– tillsammans med de konkurrensutsatta vårdcentralerna. Det är olämpligt för de viktiga verksamheter som ligger utanför VGPV. Men det är också olämpligt eftersom regionens vårdcentraler då kan anklagas för att dra nytta av verksamheter de annars inte haft lika enkel och smidig tillgång till. Bäst torde det vara att ge övrig primärvård en egen styrelse samt låta regionens egna vårdcentraler gå över i ett bolag. På så sätt blir det klara gränsdragningar och det blir inte längre möjligt att anklaga regionen för att föra in pengar till sina egna vårdcentraler ”bakvägen”. Om sedan varje vårdcentral bör vara ett eget dotterbolag eller om det finns smidigare sätt att uppnå ökad självständighet för varje enhet låter jag i dagsläget vara osagt.

Klara besked från sjukvårdspartiet: vill öka antalet politiker med ca 160

Tisdagens regionfullmäktigedebatt blev en långdragen tillställning med många intressanta och klargörande debatter. När förslaget om nya styrelser för lokalsjukhusen i Fyrbodal samt Skene debatterades klargjorde Sjukvårdspartiet något mycket intressant. Tidigare har jag alltid uppfattat dem som starka förespråkare för att minska antalet politiker i regionen. I detta sammanhang visade de sig dock ha helt andra ambitioner. De sa klart och tydligt att de ville ha politiska styrelser för alla Västra Götalandregionens sjutton sjukhusbyggnader. Det skulle innebära en ökning av antalet utförarstyrelser från 6 till 17, alltså 11 nya styrelser. I regionmått mätt ska vi vara glada om styrelserna blir så pass ”små” 9 ordinarie ledamöter och nio ersättare. Totalt skulle det innebära nio gånger arton, 162 nya politiska uppdrag. Hur sjukvårdspartiet vill finansiera dessa nya styrelser och politiker framgår inte. De verkar heller inte vara så intresserade av vilket innehåll lokalsjukhusen har så länge politiker sitter i toppen. Detta är en tråkig utveckling för ett parti som säger sig värna sjukvården. Inom Moderaterna har vi länge pläderat för att lokalsjukhusen ska få ett långsiktigt medicinskt innehåll samt eget ansvar för t ex ekonomi och personal. Kort sagt att de ska få bli självständiga sjukhus. Jag har trott att detta har varit också sjukvårdspartiets linje, men oj vad jag bedragit mig. Idag blev det som sagt var tydligt att en utökning av den politiska organisationen står högre på dagordningen än vilket innehåll våra lokalsjukhus ska ha. I och för sig bra att veta inför framtiden, men samtidigt lite tragiskt.