Fördjupad analys av Riksrevisionens rapport om vårdval

Viktigt att granska granskarna Innan jul presenterade Västra Götalandsregionen en analys av Riksrevisionens så omtalade rapport om vårdval i primärvården. Denna rapport har perspektivet att analysera om det som riksrevisionen noterar också gäller för Västra Götalandsregionen. Jag kan konstatera att många av de kritiska slutsatser riksrevisionen har kommunicerat inte stämmer för vårdvalet inom primärvård i Västra Götalandsregionen. Jag rekommenderar varmt läsning av hela rapporten, men här kommer några citat från sammanfattningen: "Befolkningens sammansättning har betydelse för var vårdcentraler väljer att etablera sig, men inte på det vis riksrevisionen beskriver. VG Primärvårds ersättningsmodell stimulerar till etablering i socioekonomiskt tunga områden samt i mer glest befolkade områden. Vårdcentraler som nyetablerat sig i vårdvalsmodellen har en högre socioekonomisk tyngd än vårdcentraler som var verksamma innan vårdvalets införande. Samtliga geografiska områden i Västra Götaland fick nyetableringar vid vårdvalets införande och de flesta geografiska områden har också fått nya etableringar efter vårdvalets införande." "Det finns inget som talar för att vårdcentraler i socioekonomiskt tunga områden har en sämre läkarbemanning än vårdcentraler i socioekonomiskt lättare områden. Det finns inte heller något som talar för att privata vårdcentraler väljer att etablera sig i socioekonomiskt lätta områden, snarare tvärt om. I Västra Götaland har privata vårdcentraler i genomsnitt ett högre relativt CNI än offentliga, och en bättre läkarbemanning per listad." "Riksrevisionen syns ha dragit slutsatser om vårdutnyttjandet utifrån hypotesen att en individs sjuklighet och behov av vård är konstant över tid. Västra Götalandsregionens granskning visar att detta antagande inte är korrekt. De effekter som riksrevisionen påtalar om undanträngningseffekter efter införandet av vårdval kan inte ses i Västra Götalandsregionen. Antalet läkarbesök i primärvård stiger för de personer som är svårast sjuka och antalet läkarbesök i primärvård för de med minst sjuklighet minskar. Vårdvalsmodellen ligger därmed i linje med medicinsk prioritering och resurser fördelas utifrån medicinska behov." "Primärvårdens andel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna i Västra Götaland har minskat sedan vårdvalets införande. Införande av vårdval har inte bidragit till kostnadsökning inom primärvårdsområdet." Någon behöver uppenbarligen granska granskarna

Fler politiker är inte vad lokalsjukhusen behöver

Under en lång rad av år har socialdemokraterna strävat efter centraliseringar och sammanslagningar av sjukhusen. Nu ska man plötsligt ge något som sjukvårdspartiet kan hävda är en eftergift för de små sjukhusen i regionen. Förslaget går ut på att inrätta politiska styrelser för närsjukhusen i Norra Bohuslän/ Dalsland respektive Skene. Jag kan bara konstatera att S, V och MP har man hoppat i helt galen tunna när de valt att sätta sig i knät på sjukvårdspartiet. Istället för att börja med att bestämma vilken typ av vård som med fördel kan ges på respektive lokalsjukhus har man, på klassiskt socialdemokratiskt sätt, beslutat sig  för att utöka den politiska organisationen. Något som riskerar att dra resurser från vården till administration och byråkrati. Det är inte fler politiska styrelser och nämnder som kan utveckla de mindre sjukhusen och närsjukvården. Lokalsjukhusen behöver tydliga uppdrag och väl definierat vårdinnehåll. När innehållet väl är bestämt är det mycket viktigt att sjukhusen blir fristående enheter med självständig ekonomi för att inte riskera att "ätas upp" av de stora sjukhusen. Det medicinska samarbetet med andra sjukhus får däremot inte påverkas negativt. Nyligen har hälso- och sjukvårdsutskottet i enighet beslutat om projektet Framtidens sjukvård. Huvuduppdraget i detta projekt är att ta fram förslag hur man i framtiden ska stärka närsjukvården. Det ska också komma fram förslag om lokalsjukhusens roll och organisation samt hur man säkrar tillgången till vårdplatser m.m. Istället för att invänta förslag om Framtidens sjukvård försöker de rödgröna nu vinna röster på att öka antalet politiker. Jag både hoppas och tror att väljarna genomskådar att detta inte är annat än ganska illasmakande valfläsk.

SVT Debatt om ambulanssjukvården

För några dagar sedan deltog jag i SVT Debatt som tog avstamp i den tragiska trafikolyckan på Öckerö där ett litet barn på två och ett halvt år avled. Eftersom den ambulans som är stationerad på Öckerö var ute på uppdrag tog det enligt den inledande uppföljningen 36 minuter innan ambulansen var på plats. Det blev aldrig av att jag publicerade artikeln när jag skrev den, så den kommer upp nu. För de drabbade är det en fruktansvärd situation att behöva vänta på ambulansen. Såvitt jag vet är det dock inte klarlagt om utfallet av olyckan hade blivit annorlunda om ambulansen varit på plats snabbare. När ”Öckeröambulansen” är ute på uppdrag ska normalt sett ”Torslandaambulansen” köra fram och bevaka Öckerö, men i detta fall var även den ambulansen ute på uppdrag. Liksom ambulanshelikoptern som transporterade en patient mellan Mariestad och Skövde. För mig understryker den senaste tidens skriverier om ambulanssjukvården och det specifika fallet på Öckerö att ambulanssjukvården behöver en förstärkning. Tyvärr blev det inte så mycket tid att prata om framtiden på programmet i går. Därför skriver jag några rader istället Under en lång följd av år har ambulanssjukvården ökat sin kompetens, fått större och större ansvar och tyngre uppdrag utan att kompenseras tillräckligt för det utökade uppdraget. I Göteborgsområdet har dessutom antalet utryckningar ökat. Även om det finns problem med resurser är utvecklingen mot en mer kompetent ambulanssjukvård bra och jag ser för mig att ambulanssjukvården i framtiden bör får ett ännu större uppdrag och i praktiken blir en förlängd akutmottagning. Då kan vissa patienter färdigbehandlas på plats och andra köras till vårdcentralen. Några patienter kan vidarebefordras direkt till en vårdavdelning eller specifik behandling på sjukhuset utan att passera akutmottagningen. Detta förutsätter bättre samarbete med kommunens sjuksköterskor såväl som vårdcentraler, SOS-alarm och akutmottagningarna, men det finns många vinster i form av snabbare behandling och bättre resursanvändning. För att klara en sådan utveckling behöver det också en resursförstärkas. Den bedömning vi Moderater har gjort för Västra Götaland landar på att ca 75 Mkr skulle räcka en god bit på vägen för att uppgradera ambulanssjukvården ytterligare. Det är en mycket angelägen satsning som jag hoppas att vi ska kunna nå politisk enighet kring.

Reflektioner från Läkarsällskapets riksstämma

Under förmiddagen hade jag förmånen att delta i ett ESO-seminarium (Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi) på Läkarsällskapets riksstämma. Man ska kanske inte ha uppfattningar om andra organisationers namn, men jag kan inte låta bli att tycka att det är ett ganska pretentiöst namn. Nu är jag ingen expert, men jag föreställer mig att skrivkrampen snabbt smyger sig på för dem som  författar artiklarna. Så kan det emellertid inte ha varit för Ulrika Winblad och Caroline Andersson som skrivit rapporten Kåren och köerna. Det är en rapport om den medicinska professionens roll i styrningen av svensk hälso- och sjukvård. Utifrån en enkätundersökning till alla yrkesverksamma ortopeder har de undersökt och hittat viktiga och tänkvärda fynd kring hur vårdgarantireformen har mottagits i läkarkåren. Rapporten rekommenderas för läsning. Tyvärr var publiken inte särskilt stor, men det blev en mycket intressant diskussion. Bla anat Heidi Stensmyren, vice ordförande läkarförbundet, riktades viss berättigad kritik mot hur reformen implementerats i vården. Alla var dock överens om att grundsyftet med att inte låta människor vänta i onödan är vällovligt. Diskussionen kretsade sedan en hel del kring hur man på ett bra sätt kan styra en så komplex och mångfacetterad verksamhet som sjukvården. Resonemangen kokade ned i att det behövs bättre samspel mellan politiken och de olika yrkeskårerna i vården och då inte minst läkarna.

Är det möjligt att skapa världens bästa IT-miljö i VGR?

Som nybliven ordförande för Västra Götalandsregionens styrgrupp för IT- frågor har jag funderat över vad som kan vara en rimlig ambitionsnivå. Att det mesta på området kan bli mycket bättre är en underdrift. Jag tror inte jag har träffat någon medarbetare i vården som känner sig tillfreds med dagens IT-lösningar om samtalsämnet kommer på tal. Medborgarna vet i allmänhet inte hur illa det är ställt och att livsviktig medicinsk information inte automatiskt går att få tag i mellan olika vårdgivare. Krydda detta med att ansvaret och befogenheterna över regionens IT-verksamhet är utspridd och otydlig så kan man nog lugnt säga att det kommer bli en utmaning att ta sig an området. Även om uppgiften inger respekt vill jag säga att jag antar utmaningen med stor entusiasm eftersom förbättringspotentialen är så stor. Jag är av den övertygelsen att en väl fungerande IT/IS-miljö skulle förbättra såväl patientsäkerheten som arbetsmiljön. Och därigenom bidra med att på riktigt effektivisera vården och förhoppningsvis också regionens andra verksamheter. Med detta för ögonen menar jag att man inte kan ha någon annan ambitionsnivå än att IT/IS-miljön i Västra Götalandsregionen ska hålla absolut världsklass. Vägen dit går inte först och främst genom de nyaste och häftigaste apparaterna utan genom att se till så att informationstekniken blir ett naturligt stöd i vardagen och förenkla tillvaron för såväl medborgare som medarbetare.

Moderaternas budgetförslag: En offensiv satsning på välfärdens kärna

Idag presenterar vi moderater vårt budgetalternativ för Västra Götalandsregionen. Under rubriken ”Steget före” lägger vi en rad förslag för att göra Västra Götalandsregionen till en dynamisk, attraktiv och framgångsrik region. Det är stor skillnad i attityd mellan oss moderater och socialdemokraterna. Hela deras budgetförslag andas en medelmåttig ambitionsnivå. Vi siktar högre. Medborgarna i Västra Götaland förtjänar att ha den bästa hälso- och sjukvården i hela Sverige. Därför satsar vi 220 Mkr mer på sjukvården än förslaget från S, C och FP. Många människor vittnar om att vården är väldigt bra när man väl ”kommer in”, men att väntetiderna är allt för långa. För att ändra på detta föreslår vi en mycket kraftfull satsning om 150 Mkr på hela den akuta vårdkedjan: 1. Vi föreslår att regionen införskaffar ytterligare en ambulanshelikopter och förstärker den ordinarie ambulansverksamheten så att ambulansen är på plats inom 15 minuter från utlarmning. Oavsett var i regionen den nödställde befinner sig. 2. Vi föreslår vidare att regionens akutmottagningar förstärks. Det är helt orimligt att behöva vänta i tiotals timmar på en kvalificerad bedömning av läkare. Därför har vi ett helt batteri av åtgärder för att snabba upp akutvårdens processer. Det handlar till exempel om att förstärka bemanningen på akutmottagningarna och att öka antalet vårdplatser där så krävs. Det finns också möjlighet att låta många patienter bli direktinskrivna på en vårdavdelning eller föras förbi akuten direkt till behandling vid exempelvis konstaterad stroke eller hjärtinfarkt. 3. Genom att arbeta bättre förebyggande med framförallt äldre kan man minska inflödet av patienter till akutmottagningarna. Särskilda team och bättre fokus på läkemedel kan göra att delar av den vård som idag görs på sjukhus och akutmottagningar istället göras i patientens egna boende. Utöver satsningen på akut- och ambulanssjukvården lägger vi ca 70 Mkr på särskilda satsningar som ska motverka den växande psykiska ohälsan och förbättra vården för våra äldre.